Våra barns rättigheter och grunderna

Alla barn i Sverige har en rätt till en kostnadsfri utbildning i grundskolan. Ansvaret att se till att denna grundutbildning ges till våra barn vilar på kommunerna i första hand, men det finns ju även andra aktörer som driver grundskoleutbildning. De som är ansvariga kallas med ett samlingsnamn för 'huvudmän'.

Men alla barn är olika, och hur kan huvudmännen garantera lova att alla lär sig i skolan? Det kan de ju givetvis inte, men det finns en garanterad lägsta kunskapsnivå, som alla barn har rätt att få hjälp att uppnå - de 'lägsta kunskapskraven'! Om en elev inte når upp till den lägsta nivån får de underkänt i ämnet ifråga.

Vilken hjälp ska då barn få som riskerar underkänt i ett eller flera ämnen? I första hand skall skolan anpassa den ordinarie undervisningen för eleven med sk 'extra anpassningar' i form av extra hjälpmedel, anpassad pedagogik mm. Om detta inte kommer vara tillräckligt (antingen man kan inse det direkt eller ser det efter en utvärdering av tidigare anpassningar) så behöver skolan utreda djupare och avgöra om 'särskilt stöd' skall sättas in för eleven. Målet för det särskilda stödet och det åtgärdsprogram som utformas är att eleven minst skall nå de lägsta kunskapskraven.

Allt detta beskrivs i Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar och särskilt stöd. Du kan också läsa om detta i skollagen, om du gillar juridik.

Det finns andra viktiga mål i den svenska läroplanen som rör elevens bredare utveckling inom exempelvis sociala områden och relationer som också skall säkras, och om eleven har svårigheter inom dem är det också grund för att sätta in anpassningar och särskilt stöd. Exempelvis kan elever med Asbergers syndrom ibland inte har svårigheter med ämnes-specifika mål, men må mycket dåligt av en ostrukturerad och rörig skolmiljö.

Vad är huvudmannens ansvar? 

Men vi har hittills nämnt skolans ansvar ett flertal gånger, och det är väl rektor som ansvarar för skolan? Vad har då huvudmannen för ansvar?

Huvudmannen är ansvarig för att skolverksamheten fungerar inom alla skoleneheterna som den driver, inklusive att lagar och regler efterlevs. (Från 1 juli skall varje huvuman också ha en utpekad skolchef, som skall bära detta ansvar.) Huvudmannen skall också se till att skolenheterna får tillräckliga resurser för att leva upp till lagkraven, och skall både utöva egen tillsyn av skolorna och ha en väl fungerande klagomålshantering.

Eftersom särskilt stöd alltid innebär att extra resurser behöver sättas in, blir det snabbt en kostnadsfråga i praktiken. Skolans rektor kommer ha vissa kostnadsramar att röra sig inom, och behöver därför följa de direktiv hen har fått från sin huvudman rörande dessa extra kostnader. Huvudmannen har en skyldighet att se till att tillräckliga resurser finns för skolans verksamhet.

Varför fokuserar vi på huvudmännen?

I detta projekt har vi analyserat hur bra huvudmännen (och deras skolenheter och rektorer) varit på att leva upp till skollagens krav. Då huvudmännen är ytterst ansvarig för all sin skolverksamhet så fokuserar vi initialt på dem. De djupare orsakerna till att en viss huvudman inte lever upp till skollagens krav kan bero på en rad orsaker, men det kommer vara huvudmannens ansvar att analysera och korrigera sådana brister. Typiska orsaker kan bero på bristande processer och rutiner, snedfördelande ekonomiska modeller, bristande kunskaper inom skolledningar och skolpersonal, bristfällig uppföljning mm. Oavsett, så ligger ansvarer på huvudmannen och skolchefen hos huvudmannen.