Vad är syftet med särskilt stöd? 

Låt oss börja med att citera skollagen i valda avsnitt.

• Först så har alla barn en ”rätt till utbildning” enligt 7 kap. 3§.
• Enligt skollagens 1 kap. 4§ står det att: ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

I 3 kap. 3§ sägs det att ”Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”  

I 2 kap. 8§ anges att ”Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag”.

Om vi fortsätter till utredning och åtgärdsprogram så säger skollagen bland annat följande.

• Enligt 3 kap. 8§ ”framkommer att en elev kan befaras inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås” skall rektor ”skyndsamt utredas elevens behov av särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.”
• Vidare säger 8§ att ”om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
• I 9§ står det ”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.” och formerna för ett åtgärdsprogram beskrivs.
• Det är viktigt att notera 10§ ”För en elev […] ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”

Överklagandenämnden kritiserar ofta följande områden i sina beslut: 

• Kritik av pedagogisk utredning
• Kritik bristande koppling till kunskapskraven
• Kritik av åtgärdsprogrammets innehåll
• Kritik mot bristande uppföljning och utvärdering
• Kritik anpassad skolgång / särskild undervisningsgrupp / enskild undervisning
• Kritik mot brister i vårdnadshavares involvering

Den vanligaste bristen är faktiskt undermåliga pedagogiska utredningar, så leta fram dem och läs den noga. Hur gammal är den? Är det som står i den fortfarande relevant för ditt barn?

Vad ska finnas i en pedagogisk utredning?

• Är den pedagogiska utredningen aktuell och komplett?
• Har ditt barns situation ändrats väsentligt sedan utredningen gjordes? 
• Följande avsnitt ska finnas i en utredning:
• Kartläggning
• Eleven berättar
• Vårdnadshavaren berättar
• Pedagogiska behov

• Hänger utredningens konstaterade behov hos eleven ihop med vad som sägs i kartläggningen?
• Hur ligger ditt barn till gentemot kunskapskraven? Vad står i den pedagogiska utredningen? 
•  
• Läsa 'Överklagandenämndens vägledande beslut'
• Skolverkets Allmänna råd om pedagogisk utredning, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Under en utredning ska samråd enligt skollagen ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.50 Beroende på det enskilda fallet varierar dock behovet av samarbete.51 Det är emellertid endast i undantagsfall som det är uppenbart obehövligt att inte samråda med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens. 

I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn. 

Det är viktigt att ha i åtanke att även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är detta inte tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall vilket. För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av stöd. En diagnos innebär alltså inte per automatik att en elev

behöver särskilt stöd, och den får inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. Skolan kan inte heller avvakta med att sätta in särskilt stöd, med  hänvisning till att en kompletterande extern utredning ska göras. Det är viktigt att understryka att skolans uppdrag alltid är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos eller inte. 

Vad ska finnas i ett åtgärdsprogram?

• Hänger utredningens konstaterade behov hos eleven ihop med vad som sägs i kartläggningen?
• Hur ligger ditt barn till gentemot kunskapskraven? Vad står i den pedagogiska utredningen? Vad står i utvärderingen av åtgärdsplanen?
• Inte ha samma åtgärder år ut och år in, de bör fungera som en riktig 'plan' för skolan att jobba efter - vad gör vi i de olika ämnena (där stöd ges) denna termin osv?
• Läsa skolverkets allmänna råd - vad ska stå i ett åtgärdsprogram?

• Kritik bristande koppling till kunskapskraven
• Kritik av åtgärdsprogrammets innehåll
• Kritik mot bristande uppföljning och utvärdering
• Kritik anpassad skolgång / särskild undervisningsgrupp / enskild undervisning
• Kritik mot brister i vårdnadshavares involvering

Vad ska finnas med i utvärderingen av ett åtgärdsprogram?

• Inte ha samma åtgärder år ut och år in, de bör fungera som en riktig 'plan' för skolan att jobba efter - vad gör vi i de olika ämnena (där stöd ges) denna termin osv?
• Utvärderingen behöver se om åtgärdernas omfattning är tillräcklig, och annars behöver åtgärderna ökas upp - så att eleven kan nå de lägsta kunskapskraven!