Att skaffa stöd till sitt barn
- vad ska stå i utredningar och åtgärdsprogram?
Låt oss börja med att citera skollagen i valda avsnitt.
I 3 kap. 3§ sägs det att ”Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”
I 2 kap. 8§ anges att ”Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag”.
Om vi fortsätter till utredning och åtgärdsprogram så säger skollagen bland annat följande.
Överklagandenämnden kritiserar ofta följande områden i sina beslut:
Den vanligaste bristen är faktiskt undermåliga pedagogiska utredningar, så leta fram dem och läs den noga. Hur gammal är den? Är det som står i den fortfarande relevant för ditt barn?
Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Under en utredning ska samråd enligt skollagen ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.50 Beroende på det enskilda fallet varierar dock behovet av samarbete.51 Det är emellertid endast i undantagsfall som det är uppenbart obehövligt att inte samråda med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.
I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn.
Det är viktigt att ha i åtanke att även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är detta inte tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall vilket. För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av stöd. En diagnos innebär alltså inte per automatik att en elev
behöver särskilt stöd, och den får inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. Skolan kan inte heller avvakta med att sätta in särskilt stöd, med hänvisning till att en kompletterande extern utredning ska göras. Det är viktigt att understryka att skolans uppdrag alltid är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt att skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oberoende av om eleven har en diagnos eller inte.
Om Projekt SarskiltStod.se
Detta projekt analyserar och följer upp hur olika huvudmän uppfyller skollagens krav på att ge de svagaste eleverna anpasningar och särskilt stöd. Projektet är aktivistiskt och försöker bilda opinion.
Copyright @ All rights reserved